Mycket händer i vår omvärld. Som extremväder och IPCCs klimatrapport, pandemins fortsättning och möjligheterna till gradvis återgång eller nystart av arbete. I SNITTS omvärldsbevakningskommitté vill vi blicka framåt och den senaste spaningen handlade om vad som kommer att ligga högst på agendan i deltagarnas olika organisationer under hösten och inför planeringen av kommande år.
Vi märkte tidigt att många brottas med väldigt liknande frågor; och behovet av omvärldsspaning och utbyte av erfarenheter inom dessa områden är stort! Känner du igen någon av frågeställningarna och är intresserad av att diskutera dessa med nationella kollegor?
Hållbarhet
Alla behöver adressera hållbarhetsfrågan på ett eller annat sätt. Men vi behöver se över att det inte blir problematiska effekter och att de bra effekterna kvarstår.
De som inte agerar på dessa frågor och sitter still, hamnar bara längre bakom. Hur får vi med dem?
En fråga för innovationskontoren är att bygga in hållbarhet redan i det tidiga skedet. Satsa på att göra bra från början istället för att sedan rätta till fel. Det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte kring detta!
EU belyser vikten av öppenhet och att involvera slutanvändarna, Open Science. Responsible Research and Innovation (RRI) är en viktig aspekt. Medborgarforskning är också en del av öppenheten. Hur ska vi involvera och engagera på ett bra sätt?
Forskningsrådet i Norge (NFR) har länge drivit vikten av RRI och ställer stora krav inom detta när de ger ut pengar. Norge och England är tillsammans ledande inom området. Centre for Digital Life Norway har en egen RRI-rådgivare som jobbar aktivt med centrets associerade forskningsprojekt och många av projekten har egna arbetspaket/projektdeltagare som fokuserar på RRI. NFR har även finansierat ett helt nytt center som ska fokusera på RRI, här kan ni läsa mer om det: https://www.ntnu.edu/afino
Under sommaren kom dessutom kommissionens mest omfattande klimatpaket någonsin; Fit for 55. Det är ett stort antal lagstiftningsförslag för att accelerera målsättningen kring hållbarhet och som kommer att påverka i princip alla områden på ett eller annat sätt, direkt eller indirekt.
Vår kommitté hade flera exempel på hur de arbetar med hållbarhetsfrågorna. Ignite Public jobbar bl.a. med en tydlig inriktning där de hjälper t.ex. kommuner att möta sociala utmaningar. Örebro universitet har ett spännande projekt med Coompanion där de beviljar små medel för att kickstarta sociala initiativ. Karlstads universitet har ett nytt dotterbolag; Samhällsutmaningar AB. Helsingborgs stad söker nya vägar att samverka med näringsliv och akademi och skapa hållbarhet i innovationsarbetet genom samverkan.
Tips; Verktygssajt för att arbeta med RRI i forsknings-och innovationsprocesser: https://rri-tools.eu/
Effektmätning
Ett annat område som många lyfte som högt prioriterat var effektmätning. Arbetet med att ta fram en standard för området är påbörjat. Där är bland andra nätverket Effektfullt är engagerade.
Många brottas med frågor som; hur ska vi formulera impact i forskningsansökningar och hur mäter vi detta? Det vore bra med ett utbyte av erfarenheter även här, där vi kan dela exempel både på insatser som gjorts och insatser som planeras.
Effektmätning kopplat till societal impact kommer mer och mer upp på agendan. Vi behöver öka förståelsen för detta och jobba mer med det framåt. Vilken identitet och roll ska universiteten ha i samhället framåt?
Detta gäller även impact investeringar; förstå och testa! Ett tips är att kika in på hemsidan för National Advisory Board for Impact Investing Sweden.
Ett annat tips, Unilink anordnar erfaträff med tema indikatorer och effektmätning, se mer på http://unilink.se/
Kartläggning – iver och problematik
Att ett ekosystem som vårt är diversifierat och mångfacetterat har många fördelar men det blir utan tvekan svårt att förstå det i sin helhet. Vi ser just nu ganska många initiativ för att bygga kartor/databaser för att hitta aktörer i vårt ekosystem.
Hur ska Sverige AB jobba med detta? Det borde gå att samordna nationellt så att man har en chans att veta om och använda det som redan finns.
Att kartlägga aktörerna i systemet för ökad kännedom och kunskap är jätteviktigt, men också en utmaning. Eftersom det är så svårt att förvalta är det lätt att det blir en ögonblicksbild över hur systemet såg ut just när kartläggningen gjordes.
Tillväxtverket håller på att ta fram ett verktyg, Deal Room, som med AI m.m. ska scanna och kunna visualisera systemet. Men detta kräver ändå att man jobbar med själva innehållet.
Centre for Digital Life Norway har nyligen genomfört ett stort projekt i samarbete med Technopolis Group där man kartlagt best practises internationellt för hur man kan öka innovationstakten från akademisk forskning. Kartläggningen finns sammanfattad i en rapport som offentliggörs i slutet av oktober.
Sweden Innovation Arena (SIA) som SISP leder, kartlägger nu olika systemaktörer och hur de jobbar. En rapport om detta lanseras i höst.
Oavsett om en regional eller nationell kartläggning är möjlig så är det viktigt att aktörerna i systemet känner till varandra och vad de olika aktörernas expertis områden är. Ska vi få ett effektivt stödsystem där vi kan hjälpa varandra behöver vi lära känna varandra. Vem gör vad och hur ska vi navigera ekosystemet?
Kunskap om Innovationssystemet
En annan spaning är att vi behöver blir bättre att prata om den impact vi skapar och det arbete som görs hos de olika innovationsstödjande aktörerna. Vi behöver, på ett tydligt sätt, paketera effekten av insatserna så att värdet och leveransen blir tydlig. Med ett klart budskap kan både interna och externa aktörer få en bättre insikt i nyttan.
Hur kan vi exemplifiera och beskriva? Vi behöver nå ut bredare då vårt stöd bör upplevas bra hos alla forskare.
Detta är även väldigt viktigt ur ett politiskt perspektiv. Om politikerna inte har förståelse för vårt uppdrag kommer ingen utveckling ske och politikerna kan heller inte ge rätt uppdrag.
Vi behöver också bli bättre på att utvärdera oss själva för att enklare kunna veta vilka indikatorer vi borde mätas på. Vi driver nu en kultur där vi gör mycket av det som får uppmärksamhet och som är lätt att mäta. Det gör i sin tur att det är detta vi bedöms efter, vilket blir missvisande. I dessa fall blir våra indikatorer vägledande och i och med det fortsätter det att ske felsatsningar.
Övrigt
På IVA arbetar de med hur företag kan driva entreprenörskap och innovation. De har också lanserat ett nytt projekt kring entreprenörskap i skolan. Det finns flera satsningar inom detta område på olika organisationer och t.ex. jobbar Örebro universitet för att öka intresset för entreprenörskap hos sina lärarstudenter.
Inom våra kommuner och regioner ser de en ökning av projekt inom AI. Det svårt att bortse från potentialen tekniken har, men det finns också många hinder.Trycket är stort från konsultbolag att komma in och skapa AI-drivna tjänster. Men det är dyrt och det finns ingen mottagare som kan hantera den färdiga lösningen. En annan spaning är att kommunerna och regionerna jobbar mer med öppen data och att främja framväxten av öppen innovation. De ser också över sin brukarinvolvering, d.v.s. att kunder och medarbetare ska vara en större del av innovationsarbetet.
På Svenskt Näringslivs Bryssel-kontor är synen på konkurrenskraft en viktig fråga som kan kopplas till innovationskraft och förmåga. Det finns en tendens idag inom EU att konkurrenskraft och nya innovationer kräver statliga interventioner och att (politiken) ska peka ut områden eller teknologier att satsa på. Istället för att konkurrens och innovationer kommer genom att man utmanas och att marknaden driver på.
Att höja kunskapen om vad immateriella tillgångar är och hur man realiserar det potentiella värdet hos dem är fortsatt en stor fråga på PRV. Enligt PRVs spaning blir detta än viktigare när Sverige idag storsatsar på digital transformation av hela samhället och inte minst av offentlig sektor. Detta ökar andelen av de immateriella tillgångarna och för att realisera värdet behöver man ha kontroll över dem. Immaterialrättsfrågor blir också mer centrala när fler och fler affärer blir digitala.
Innovation i samverkan och öppen innovation har varit en trend länge och PRV ser att den förstärks. Även inom dessa områden är kunskapen om hur immateriella tillgångar ska hanteras viktig. PRV:s roll fortsätter vara att lyfta dessa frågor och vara en nätverkshub för möten mellan ”stora” och”små” samverkande företag samt mellan akademi och företag i samverkan.