Det pågår just nu ett antal arbeten som sannolikt kommer att ha inverkan på innovationssystemet framöver, t ex Vinnovas uppdrag att ta fram en utvärderingsmodell för innovationskontoren, den statliga utredningen om en effektiv organisation för statlig forskningsfinansiering, och förstås de underlag som tas fram inför regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. Samtidigt som detta sker står samhället inför en grön och digital omställning där stora statliga medel tillförs (eller omförs) för att stödja omställningen, inte minst genom satsningen impact innovation och Horizon Europa. Vilka trender ser vi för den kommande policyutvecklingen och vilka möjligheter respektive svårigheter ser vi för innovationsarbete framöver? Och hur kan vi genom att samla våra röster vara med och påverka utfallet av kommande beslut och riktlinjer för våra verksamheter.
Några reflektioner från Almedalen; Försvars- och beredskapsfrågan är oerhört högt på agendan nu och det kommer med största sannolikhet påverka innovationsarbetet framöver. Se till exempel här: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsinnovation/
Utöver det är spaningen också att vi har tagit steget från att prata ganska abstrakt om den gröna omställningen och hållbarhet till att bli mer konkreta. Vi har börjat fatta att det är bråttom nu. Vi ser en efterlängtad mognad. Även i våra roller kan vi se att hållbarhet inte längre är någon vid sidan om utan att det börjar bli ”business as usual”.
Under det senaste året har UKÄ och Vinnova utrett hur innovationskontoren ska följas upp och utvärderas. I somras presenterades deras förslag. Reaktionerna har varit blandade och några synpunkter som lyftes under vårt möte var:
Det bredare nyttiggörandet går förlorat i detta förslag och det vi kan se tolkas som ett avsmalnat Innovationskontors-uppdrag. Att samskapa och jobba med utmaningar är inte lika synligt. Enligt förslaget så kommer tyvärr mycket av den nytta som skapas av lärosätena inte att mätas. När vi enbart tittar på idéer in och ut riskerar vi att mäta nyttan för tidigt och får inte incitament till att följa upp och se hur den specifika idén utvecklas. Det finns många svårigheter med att följa upp på kort sikt när det är på lång sikt som effekterna skapas.
En annan spaning är att det bästa sättet att mäta forskningskvalitet är genom att följa upp antal skapade arbetstillfällen. Men även här kan man inte mäta det förrän senare då antal arbetstillfällen påverkas av senare skeden i casen.
Innovation är svårt att styra, vilket gör det svårt att ta fram indikatorer. Innovationskontorens arbete är bara ett steg i processen som tar ett case framåt. Vi måste ändock kunna visa på vilken skillnad vi skapar. En risk att vi blir leverantörer av KPI:er medan det är det oplanerade arbetet som leder till innovation. Behöver vi ha pinnar eller är de till besvär? Vi gör det som syns men inte det som gör nytta. Hur kan vi gemensamt förklara vad det är som skapar verkligt värde? Impact case studies väcker intresse. Vad är det vi kan visa på smarta sätt? Vi måste sluta gissa och faktiskt ha belägg. Det finns nog byggstenar som vi kan använda.
EU:s vägledande principer för Knowledge Valorisation är det nya paneuropeiska initiativet för att mer effektivt omvandla forsknings- och innovationsresultat till värdeskapande i samhälle och näringsliv. Det var först lite tveksamt kring Sveriges medverkan i detta, men från och med i somras har utbildningsdepartementet sagt ja och Sverige går med.
Principerna omfattar hela forsknings- och innovationsekosystemet och nyttiggörandet av de kunskapstillgångar som skapas genom forsknings- och innovationsinitiativ i EU, både inom medlemsstater och i EU:s forsknings- och innovationsprogram, tex Horisont Europa. Med andra ord kommer det att ha en stor betydelse för innovationskontorens och holdingbolagens framtida arbete. Denna fråga kommer att följas av SNITTS och en ny SIG är på gång att starta.
Här kan ni läsa kommissionens ”Guiding principles for Knowledge Valorisation”: https://assets.v3.snowfirehub.com/files/120829/41_guiding-principles-for-knowledge-valorisation-ki0722583enn.pdf
I slutet av förra året fick UKÄ även i uppdrag att göra en utredning av lärosätenas samverkans samverkansuppdrag. Uppdraget fanns omnämnt redan i forskningspropositionen 2020/2021 och ska redovisas för Utbildningsdepartementet 31 oktober 2024.
Läs mer här: https://www.uka.se/om-oss/nyheter/nyhetsartiklar/2023-05-08-nytt-uppdrag-om-universitets-och-hogskolors-samverkan
Under hösten har flera organisationer lämnat inspel till Forsknings- och innovationspropositionen. En medlem i vår kommitté lät ChatGPT sammanfatta inspelen:
Regeringen arbetar just nu på att ta fram den nya forskningsproposition som enligt planerna ska vara färdig under 2024. Den ersätter då den tidigare som presenterades 2020.
En medlem i kommittén vill även tipsa om ett dokument som bland annat lyfter vad man lärt sig av Covid inom policyområdet. Ett exempel är:
The COVID-19 pandemic has shown the vulnerabilities of our societies, including the effects that income, social, educational, and territorial differences, and inequalities play in the evolution of a crisis. But it has also revealed even more the weaknesses of our policymaking process, especially the obstacles created by a limited capability to think long-term, access to real-time data, agility and flexibility and a substantial resistance to change.
Se dokumentet här