Denna gång spanar vi om innovationskultur och att skapa ett breddat team genom forskare som resurser i innovations- och samverkansstöd. I uppdraget att skapa genomslag ur forskning är en av utmaningarna att räcka till och att vara tillgängliga i alla miljöer och sammanhang. Det är avgörande att främja en innovationskultur vid lärosätena, men det finns inga självklara svar på hur innovationsfrämjare kan bidra till att skapa denna kultur eller hur vi bäst drar nytta av forskarnas, eller andra anställdas, kompetens och erfarenheter.
Vi bad kommittén spana kring vilka exempel de fångat kring arbetssätt där forskare och forskningsmiljöer möjliggör och stöttar innovation? Vilka utmaningar har ni stött på med aktiva forskare som stöttar andra? Vilka erfarenheter de har när det kommer till samarbetet med forskare och forskningsmiljöer som kan skapa större effekter av de innovationsfrämjande insatserna?
På Linköpings universitet finns exempel på hur forskare kan möjliggöra och stötta innovation genom initiativet Innovation Impact Lab. Här lägger forskare en del av sin tid på innovationskontoret och fungerar som innovationsstödjare genom journal clubs, workshops och doktorandkurser. Dessa forskare handplockas för att genom sitt engagemang inspirera andra till nyttiggörande av forskning.
Ett annat exempel är Uppsala universitets mentorskapsstöd där entreprenörer som tidigare varit drivande i implementering och kommersialisering, kan stötta nya innovatörer i strukturerat erfarenhetsutbyte. Fördelen med detta är att dessa personer redan är vana att arbeta i eller nära forskningsmiljön, vilket skapar en naturlig koppling och förståelse för de utmaningar som forskarna möter.
Dessa exempel visar på hur innovationskontoren kan utvidga sitt team och komma närmare forskarnas vardag och miljöer. Framgångsrika forskare och entreprenörer kan bli förebilder som inspirerar och påverkar innovationsarbetet. Men det är viktigt att de som är långt ifrån det specifika forskningsområdet inte känner sig avskräckta av de exempel som dessa personer utgör. Felaktiga förväntningar kan leda till att forskare känner sig överväldigade och att effekten blir den motsatta. Om vi visar på ”extrem”-exempel så är risken att det blir övermäktigt och att forskaren tänker – ska vi hinna med detta också?
Vid Chalmers har de utvecklat ett brädspel för doktorander som visar hur nyttiggörande kan ske utan att bli en extra belastning. Spelet inkluderar aktiviteter som att delta i konferenser eller starta företag och använder energipoäng för att balansera utmaningarna med den tillgängliga energin.
För att lyckas med att skapa en innovationskultur krävs strukturellt stöd från ledningen, god kommunikation och långsiktigt relationsbyggande. En idé kan vara att ta kontakt med de viceprefekter som finns på varje institution. En god dialog med dessa formella funktioner kan ge legitimitet för frågorna. Innovationskontoren har sällan en tydlig vision eller verkansansanalys för de miljöer vi verkar i. Men det kan vara en god idé att använda universitetens övergripande vision och visa på de delar där det är uttryckt att vi ska jobba med nyttiggörande. Det kan vara ett sätt att visa var innovationskontoren kommer in och vad vi kan bistå forskarna med.
Nyttiggörande är en kollektiv process där många olika funktioner behöver vara inkluderade. Det behöver ske i samverkan, och samverkan bygger kultur. Hamnar allt ansvar på en person kan det bli övermäktigt. Innovationskontoren har en viktig roll att fylla och det kräver uthållighet. De behöver besöka forskargrupperna flera gånger och lägga mer fokus på innovationskulturen och det långsiktiga arbetet. Lyckas man kan alla få möjlighet att axla den del av nyttiggörandet som de brinner mest för.
När det kommer till innovationsprojekt ser vår kommitté att det finns stora vinster med långa utlysningsperioder. Det gör att projektdeltagarna kan väljas ut mer noggrant och att de redan vid projektstart är mer sampratade. De får känna sig sedda och välkomnade i projektet. Goda relationer är nyckeln till mycket. Lyckas man bygga ett bra team med tillit till varandra från start blir nyttiggörandeprocessen betydligt enklare. En annan framgångsfaktor är att göra en noggrann behovsinventering i början av projektet och enas om problem och vision. Uppföljning och tillit mellan parterna är avgörande för att skapa en hållbar innovationskultur. Initiativ som Vinnväxt kan ge förutsättningar för detta genom att stödja långsiktiga satsningar och att noggrant välja ut projektdeltagare.
Förutsättningarna ser såklart olika ut mellan våra lärosäten. Faktorer som funkar på ett ställe funkar inte alltid på ett annat. Bredduniversiteten kan ha utmaningar i ett lyckas nå alla olika forskargrupper. På de mindre lärosätena kan det vara så att en stor del av forskningen redan är samproduktion och att ledningen är mer involverad från start.
Avslutningsvis, att lyckas med innovationsfrämjande insatser kräver uthållighet och ett strukturerat arbetssätt. Adjungerade forskare kan tillföra värdefull kunskap till innovationskontoren, men det är viktigt att de har rätt kunskapsnivå och att de är noggrant utvalda. Innovationskontoren behöver en tydlig vision och verkansanalys för att kunna stödja forskare effektivt.
Samverkan och innovation går hand i hand, och det är avgörande att bygga broar mellan olika professioner och att arbeta långsiktigt med strategiska mål. Att lyfta fram eldsjälar och att göra samverkan meriterande kan bidra till en starkare innovationskultur och större genomslag för forskningen. Läs mer om KLOSSnets projekt inom detta område.