I slutet av 2024 presenterade regeringen mandatperiodens forsknings- och innovationsproposition vars fokus är excellens, internationalisering och innovation. Till detta möte bad vi kommittén dela med sig av sina tankar gällande propositionen; Vad noterar man från deras organisationer, vad säger proppen och vad säger den inte?
När vi läser propositionen ser vi att två av SNITTS nystartade SIG:ar ligger helt rätt i några av de nya satsningar som beskrivs. Bland annat understryks behovet av att integrera säkerhetsperspektiv i forsknings- och innovationsverksamheten för att skydda nationella intressen och säkerställa forskningens integritet. Vi behöver en ökad medvetenhet och kompetensutveckling, något som vår SIG Säkert och resilient samhälle har på sin agenda. I vår SIG Samverkans- och innovationsstöd inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB) diskuteras hur vi kan skapa ett hållbart stöd för KKB och propositionen föreslår även att inrätta ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Vi hoppas nu på ett 15:e innovationskontor i landet!
Enligt regeringen är detta en av de största satsningarna på forskning och innovation någonsin. Visserligen ser vi ökade forskningsanslag till lärosätena. Ökningen är stor, speciellt om man ser på år 2027 och 2028. Men även om medlen till systemet ökar så är stora delar av dessa medel låsta till specifika satsningar.
En spaning på vad som saknas i den nya propositionen är fokuset på samordning och samverkan som vi såg i den föregående propositionen. Detta skiljer sig från den bild vi får av UKÄs samverkansutredning där vikten av området lyfts. Kommittén ser stora risker i att detta område inte prioriteras. Avsaknad av samverkan gör att aktörerna från civilsamhället och dess konsortier exkluderas. Att ta med samhällsaspekterna är viktigt även ur ett demokratiskt perspektiv.
Den äldre propositionen hade en bredare ansats, med fokus på både excellens och samverkan inom forskning och innovation. Den nya propositionen har en tydligare inriktning mot excellens och strategisk profilering.
Ett av regeringens mål är att svensk forskning ska hålla hög kvalitet - excellens. Regeringen påpekar att en ökad volym av forskning inte automatiskt leder till högre kvalitet. Därför ska satsningar i högre grad riktas till redan framstående forskningsmiljöer. Kommittén tror dock att vi behöver ha en bred ansats för att nå excellens; ”ska man ha en elitserie måste man även satsa på knatteligan”.
En utredning om lärosätenas organisation kommer att tillsättas, med fokus på att utvärdera om myndighetsformen är ändamålsenlig. Kommittén efterfrågar en analys av detta för att få konsekvenserna mer tydliga. Regeringen menar också att man inte vill se fler universitet, men är positiv till sammanslagningar av befintliga lärosäten. Propositionen signalerar en oro över en nedåtgående kvalitetstrend inom forskningen, men presenterar inga konkreta incitament för att vända trenden. Kvalitet kräver kritisk massa, vilket innebär att en arbetsdelning mellan lärosäten behövs för att fördela utbildningar och forskning på rätt platser. Små forskningsmiljöer kan vara excellenta, men breddutbildning är också nödvändig.
Kommittén ser inget tydligt svar i propositionen vad som händer med förslagen från FOFIN-utredningen. Det beskrivs dock att regeringen vill omorganisera forskningsfinansieringen och har återremitterat förslag om hur de nuvarande forskningsfinansiärerna kan bidra mer ändamålsenligt. Internt på Vinnova är den lagd i byrålådan, men i proppen konstateras att det idag finns 38 myndigheter som bedriver forskning eller gör utlysningar, och att regeringen vill samla ansvaret för utlysningar till de ”primära forskningsfinansiärerna”.
Frågan är vilka konsekvenserna blir om de mindre finansiärerna, t.ex. Naturvårdsverket, får ett minskat anslag. En risk är att arbetet med hållbarhet blir rumphugget.
Vi ser nya pengar till VFT. Regeringen ger Vinnova utökade medel för verifiering av forskningsresultat, i syfte att mer forskning ska kunna kommersialiseras vid rätt tidpunkt. Satsningen innebär en permanent höjning av anslaget till detta ändamål.
Inom ramen för Vinnovas anslagsökning avsätts 35 miljoner kronor 2025 för att verifiera forskningsresultat med stor potential för kommersialisering och nyttiggörande. Därefter beräknas 50 miljoner kronor 2026, 77,5 miljoner kronor 2027 och 108 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.
Även om Vinnovas anslag ökar så är en större andel av deras fria medel låsta i regeringsuppdrag som mestadels består av tunga tekniksatsningar. Detta gör att den av regeringen godkända uppdragsbeskrivningen av Vinnova inte går att uppfylla. Med så mycket låsta medel på områden som inte finns beskrivna i uppdraget förändras läget radikalt och frihetsgraden minskas rejält. Dessutom måste både arbetssätt och uppdrag förändras.
Kommittén tror inte att Regeringskansliet är medvetna om att en effekt av dessa tunga tekniksatsningar kan riskera att slå sönder det jämställdhetsarbete som jobbats med de senaste 10-15 åren.
De forskningsprioriteringar vi ser i proppen skiljer sig stort från EU:s forskningsprioriteringar inom Horizon Europe. Både Sverige och EU fokuserar på grön omställning, digitalisering och hälsa, men det finns viktiga skillnader i budget och inriktning.Bland annat satsar EU stort på långsiktig grundforskning medan Sverige prioriterar tillämpad forskning kopplad till näringslivets behov. Inom kulturell och samhällelig utveckling fokuserar Sveriges forskning främst till ekonomisk och teknologisk utveckling. Inom EU är det stora satsningar på forskning inom kultur, social inkludering och demokrati.
Vi ser dock vissa farhågor inför EU:s nästa ramprogram där det finns indikationer på att Pelare 2 som berör frågor kopplat till samhällsutmaningarna prioriteras ned. Nu pågår en diskussion inom kommissionen om att ersätta pelare 2 med en ”konkurrensfond”. Förslaget: Explainer: What is the EU's Competitiveness Compass? | World Economic Forum
I veckan samlades kansliråden på Utbildningsdepartementet för möte om Horisont Europa och nästa ramprogram, med anledning av hur snabbt politiken förändras i USA och hur stor påverkan det har på den amerikanska forskningspolitiken.
Trump-administrationens har mycket snabbt skapat betydande utmaningar för forskare och forskningsinstitutioner i USA, då administrationen direkt vill påverka forskningen. Till exempel stoppades finansiering för projekt relaterade till mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI), samt "gender ideology" och gröna energiprojekt.
Kansliråden menade att forskning om samhällsvetenskap och humaniora blir än viktigare för att skapa resilienta samhällen och därmed ökad konkurrenskraft. Det talas om att uppdatera Svenskt positionspapper inför EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, FP10 - Regeringen.se, med hänvisning till omvärlden. Det nuvarande svenska positionspappret adresserar inte uttalat forskning som främjar resiliens (hållbara samhällen) exempelvis kultur, demokratifrågor och inkluderande samhällen. Sveriges position är att starkare stödja de principer som främjar dessa områden genom betoning på europeiska värderingar, öppenhet och inkludering av olika samhällsaktörer i forsknings- och innovationsprocesser.
Se hela propositionen här