Jessica arbetar som EU-samordnare på forskningspolitiska enheten på Utbildningsdepartementet, där hon varit i nästan fyra år under fyra olika ministrar. Förutom nationell forskningspolicy arbetar enheten mycket med att driva och förankra svenska ståndpunkter på EU-nivå. Hon har tre huvudområden som hon fokuserar på:
Jessica lyfte också det pågående arbetet med konkurrenskraftskompassen, ett dokument som beskriver Europas framtid och dess fokus på konkurrenskraft. Detta var en fråga som Sverige drev under vårt ordförandeskap. Som underlag har kommissionen tagit till sig slutsatser från bland annat Draghi rapporten, Letta rapporten och Heitor rapprten.
Bland annat finns förslag att tillsätta en konkurrenskraftsfond. Det kan bli bra, menar Jessica, men det kan också bli mycket nytt, vilket skulle kunna försvåra för många att söka EU-medel. Bland annat ser hon en risk i ett makten delvis tas från medlemsländerna och läggs mer på kommissionen. I Sverige har vi ståndpunkten att vi inte vill förändra så mycket och värna om kontinuiteten.
Nästa vecka samlas ministrar från medlemsländerna i Polen för ett informellt ministermöte inom KKR forskning. Som en del av mötet hoppas Polen som ordförandeland att medlemsstaterna ska kunna enas om en skrivelse till kommissionen som kallas ”Warsawa-deklarationen”. Alla EU-frågor kopplade till forskning ligger på ministrarnas bord och det pratas mycket om säkerhet och AI. Såklart diskuteras det mycket om läget i Ukraina och behovet av strategisk internationalisering. Det finns heller inga nya ståndpunkter kopplat till USA. Det står fast att internationella samarbeten ska vara så öppna som möjligt men så stängda som nödvändigt.
Gällande det fortsatta arbetet med kommande ramprogram så ser inte Jessica att världsläget påverkat inriktning och fokus ännu. Sveriges positionspapper kommer i dagsläget inte förändras, ståndpunkterna står fast. Nu inväntar de halvtidsutvärderingarna av Horizon Europe-programmet och riktiga förslag som kan forma kommande ramprogram. Jessica menar att MFF:en (översyn av den fleråriga budgetramen) beräknas komma till sommaren och kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation i höst.
Framtiden för Pelare II i Horisont Europa
I det nuvarande EU-ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, är Pelare II benämnd "Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft". Denna pelare fokuserar på att hantera samhällsutmaningar och stärka EU:s industriella konkurrenskraft genom forskning och innovation. Nu finns en viss oro över att denna ska ersättas med konkurrenskraftsfonden. Många länder uttrycker oro över att det blir ett minskat fokus på forskningssamarbetsinitiativ. En spaning från kommittén är Tysklands brist på reaktion på detta – vilket förvånar men kan bero på att det ser att det nya förslaget skulle kunna gynna deras industri. Det finns också en oro över att de frågor som är viktiga i pelare 2 ska försvinna; bland andra demokrati, kultur, omställning. Dock är inget klart och det finns inget officiellt uttalande från kommissionen. Medlemsländerna behöver vara med på banan för att kommissionen ska kunna driva detta, menar Jessica. Halvtidsutvärderingen av Horisont Europa kommer också att vara vägledande och Jessica menar att det finns många bra instrument, som till exempel de europeiska partnerskapen som är viktiga att värna om.
Jessica menar att konkurrenskraftsfonden skulle kunna innebära en friare budget. De potentiella riskerna med detta är att pengarna försvinner från de områden de är ämnade för. Medlen bör låsas till forskning och innovation för att förhindra att pengar omdirigeras till andra områden.
Talangattraktion och internationell konkurrens
Gruppen diskuterar möjligheten att locka internationella forskare till Sverige, särskilt från USA. Kommittén nämner att det finns ett stort intresse, särskilt bland icke-amerikanska födda forskare som arbetar i USA. Vinnova överväger att starta fler insatser inom detta område och nämner ett pilotprojekt som heter "Switch to Sweden" i Linköping, som fick finansiering för att attrahera och behålla internationella studenter och forskare. Vi behöver en strukturell hantering av detta och lärdomarna från projektet skulle kunna spridas till andra svenska lärosäten för att förbättra talangattraktionen över hela landet.
Ett problem som lyftes av en kommittémedlem är att allt fler svenska bolag köps upp av USA, Sverige blir ett växthus för amerikanska bolag. Vi behöver säkerställa lagstiftning och finansiering så vi kan se till att bolagen stannar i Sverige och så att det vi investerat skattemedel i att utveckla blir kvar i landet. Israels modell för detta lyftes som exempel. Jessica menar att budgetrestriktionerna gör att mer statliga pengar inte kan satsas på detta och att behovet av privata kapitalinvesteringar är stora.
Vikten av europeiskt samarbete
Spaningsmötet avslutas med en dialog kring att vi behöver samarbeta mer på EU-nivå, tillsammans kan vi bygga styrka. Det finns en stor potential i ett utökat europeiskt samarbete och investeringar i europeiska projekt, särskilt inom områden där Sverige kan vara för litet för att agera självständigt. Exempel som nämndes var AI och bevarande av talanger som områden där en samarbetsstrategi skulle kunna gynna alla EU-medlemmar. Jessica höll med om att ett mer strömlinjeformat tillvägagångssätt mellan olika program och insatser är önskvärt, och delade sin övertygelse om att EU-kommissionen arbetar mot detta mål.