Innovation är en av Israels mest värdefulla naturresurser som drivs av en livlig entreprenörskultur, robust teknisk infrastruktur och högkvalificerad arbetskraft som producerar det största antalet nystartade företag per capita i världen. Samtidigt är Israel idag hem för över 350 FoU-centra för multinationella företag, många av dem Fortune 500-företag, vilket även illustrerar Israels djupa och oproportionerliga stora inverkan på utvecklingen av global innovation.
För att inspireras och förstå framgångssagan besökte representanter från Stockholms universitet, Uppsala universitet samt Karolinska Institutet Israel i november 2019. Fokus på resan var att få en bättre förståelse för det israeliska innovationsekosystemet, hur det byggdes, vilka roller universiteten och externa aktörer har samt vilka metoder och verktyg som används.
Vi blev välkomnade till Israel av Sveriges ambassadör H.E Magnus Hellgren samt Vinnovas representant Ann-Mari Fineman som gav oss en introduktion till nuläget i Israel och de innovationssamarbeten som finns mellan Sverige och Israel. Innovationspolitiken används för att adressera många av de samhälleliga utmaningar som Israel står inför. Detta gäller allt från integration till miljö och mat. Kort sagt tillför innovation väldigt mycket till samhället i stort. Dock är deras arbete med SDGerna inte lika utbrett som i Sverige, men ambassadören ansåg att det finns många möjligheter till samarbeten i framtiden där vi skulle kunna lära av varandra. För 1,5 år sedan gav svenska regeringen Vinnova i uppdrag att öppna kontor i Tel Aviv. Syftet är att vara närvarande i det israeliska innovationsekosystemet och fungera som en kontaktpunkt för svenska, liksom israeliska företag, företagare, nystartade företag, akademi och investerare.
Israel är en spännande innovationsregion och dessutom det land i världen där mest pengar spenderas på R&D som andel av BNP (ca 4.5%). Innovation ses som enormt viktigt för landets utveckling och de har byggt upp ett starkt innovationsekosystem. Det finns en stark VC-kultur, dels inhemsk men även andra länders företag som har verksamhet i landet. Mer än 350 multinationella företag har etablerat innovationscentra eller R&D avdelningar i Israel. Ursprungligen handlade det om att det fanns mycket duktig och välutbildad arbetskraft som dessutom inte var så dyr att anställa. Men nu handlar det mer om att det händer väldigt mycket inom innovationsområdet i Israel.
De har en stark kultur av start-ups och just nu jobbar det för att bli bättre på scale-ups, på att få företag att stanna och växa i landet. Precis som i Sverige har de haft svårt att få företagen att bli kvar och växa i Israel. Det finns tre inhemska ord som präglar innovationsarbetet i Israel:
Dagen fortsatte med en spännande föreläsning om den israeliska affärskulturen av Ms. Osnat Lautman. Vi upptäckte snabbt att det skiljer sig ganska väsentligt från vår svenska kultur.
För att kunna etablera sin verksamhet och lyckas med samarbeten är det av största vikt att förstå kulturen i landet. Israel är ett väldigt ungt land och blev en nation så sent som 1948. Människor kom hit från hela världen, modiga människor som vågade ta risker och detta är en bidragande orsak till att de idag är ett high-tech land med hög innovationsförmåga. Det är obligatoriskt för alla israeler att tjänstgöra i armén. De lär sig tidigt att vara modiga, jobba i team och improvisera, för alla deras planer kan snabbt kullkastas.
Israelernas drivkraft är att de vill bli bäst i sin region. Det är ett litet land, fullt av smarta människor. De måste överleva och de vill vara högst upp i pyramiden.
Israel anses vara världens främsta Startup nation och Osnat tror att detta beror på att de är överlevare som vågar drömma. De ser inte heller misslyckanden som något dåligt utan något som gör att man får mer erfarenhet.
Israeler är bra på att improvisera, älskar utmaningar och hetsiga diskussioner. I motsats till svenskar som generellt gillar tydlighet och följa sina planer.
Osnat sammanfattade den israeliska affärskulturen med följande egenskaper:
Start-Up Nation Central är en oberoende ideell organisation som bygger broar till israelisk innovation. De kopplar ihop företagsledare, regeringar och icke-statliga organisationer från hela världen med israelisk innovation, och erbjuder israeliska innovatörer tillgång till högpotentiella och tidigare otillgängliga marknader. De jobbar även med att hjälpa det nationella innovationssystemet, bland annat genom events som ska locka fler personer till high-tech området.
De tillhandahåller en databas som kallas Start-Up Nation Finder som kan vara bra att känna till om man är intresserad av kontakter i det israeliska innovationssystemet.
Vi träffade Gabriel Levy, Professional Advisor till CEO som gav oss en kort genomgång av det israeliska innovationsekosystemet och en överblick av aktörerna som verkar i det.
Precis som vi fick höra under förmiddagens möten på ambassaden har Israel ett starkt koncentrerat start-up ekosystem. De har omkring 6500 start-ups i landet vilket innebär 1 start-up per 1350 personer.
Israel fokuserar inte på någon specifik industri men många entreprenörer i israel har en stark teknologisk bakgrund och högteknologisk utbildning. Deras innovationsresa börjar därför ofta med en teknologi som sällan utgår från konsumenternas behov, B2B är det vanligaste sättet att arbeta. Teknologi först och sen marknadsbehov.
Eftersom så många gör militärtjänstgöring och armen behöver mycket teknik, så är det nationella behovet av ingenjörer väldigt stort. De ser nu en utmaning i att landet har för få ingenjörer. Många av de duktiga ingenjörerna har följt med de internationella bolag som har verksamhet i landet när utvecklingen går framåt. De jobbar på att få fler att stanna och utveckla sin teknologi i landet.
De ser även att deras nationella ekosystem mognar och att det inte är en lika stor stress kring att göra exit. De sker nu färre men större exits.
Gabriels och Start-up Nation Centrals tankar kring varför Israel lyckas så bra inom innovationsområdet kan sammanfattas med följande:
Vi välkomnades till University of Haifa av rektor Prof, Gustavo Mesch. University of Haifa grundades 1963 och är det yngsta universitetet i Israel. Det är även det största forskningsuniversitetet i norra Israel och har den mest pluralistiska institutionen för högre utbildning i landet.
Universitetet har över 18 000 studenter och består av sex fakulteter, 56 institutioner, åtta skolor och 69 forskningscentra och institut. Universitetet har fått ett internationellt rykte inom olika områden, inklusive folkhälsa, säkerhetsstudier, holocaustforskning, cancerforskning, neurovetenskap, bioinformatik, marinvetenskap, utbildning och epigenetik.
Universitetets utmärkande uppdrag är att främja akademisk kompetens i en atmosfär av tolerans och multikulturalism. Deras fakultets- och studentpopulation är unik i sin sammansättning. Här samlas judar, araber, draziska, haredi och sekulära studenter, nya invandrare och militär- och säkerhetspersonal för att studera, undervisa och lära sig. De är väldigt stolta över att representera hela diversiteten i landet. Omkring 35 % av studenterna har arabisk bakgrund, historiskt sett en grupp som inte varit så högutbildade.
Haifa är den enda staden i Israel som har två universitet. Technion, som är det andra universitetet är väldigt fokuserat på high-tech, medan University of Haifa startade som ett universitet med inriktning på humaniora och samhällsvetenskap och erbjuder idag allt som Technion inte gör.
Efter inledningen av rektorn fick vi träffa Ms. Elka Nir, VD för Carmel som fungerar som kommersialiserings- och affärsarm för University of Haifa.
Carmels uppdrag är att accelerera nyttiggörandet av forskning och innovation från universitetet, men även att maximera affärspotentialen. Carmel äger alla IP-rättigheter från universitetet, hanterar dem, sköter förhandlingar och licensieringar.
En annan viktig uppgift för Carmel är att bygga en entreprenöriell anda och utöver kurser inom entreprenörskap arrangerar de även Hackathons och informerar studenterna om de möjligheter som finns.
De arbetar även som en inkubator som hjälper bolagen att växa. All service runt omkring men även en del av finansieringen. En av deras största utmaningar är ”death valley”, när teknologin är för etablerade för att få forskningsmedel men för tidig fas för att få VC-medel. De försöker lösa detta genom att själva finansiera teknologier i denna fas och undvika att de dör ut. De får ett stort stöd från rektorn som är mycket positiv till deras arbete och stöttar med det han kan.
De anser att samarbeten med industrin är väldigt viktigt för att lärosätet ska vara uppdaterade på ny kunskap. Men de påpekar dock att det är ännu viktigare för universitetet med den akademiska friheten och att inte industrin har mandat att påverka dem.
Utöver industrisamarbeten samarbetar de också med andra akademiska institutioner, exempelvis Technion.
Technion är Israels äldsta universitet och har en särskild inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Grundstensläggningen för lärosätets första byggnad skedde 1912, då området ännu lydde under det Osmanska riket. Technion omnämns ofta som Israels motsvarighet till MIT.
Vårt besök på Technion inleddes med en guidad tur i deras besökscenter. Ms. Shir Tabac, student på universitetet berättade mer om Technions historia, akademiska prestationer och Technions roll i framgången för den israeliska högteknologin. Vi fick även se en 360°-film och blev guidade i deras utställningsområde som gav en inblick i deras labb och akademiska upptäckter.
Efter turen på besökscentret träffade vi Ms. Naomi Bitansky, Director, Polak Visitors Center som gav oss en överblick över universitetet och deras Technion Technology Transfer (T3).
Hebrew University grundades 1925 av bland andra Albert Einstein. De har idag ca 24000 studenter, 1000 forskare, 14 skolor, 7 fakulteter och 6 campus. Yissum är Hebrew University’s Technology Transfer kontor.
Yissum grundades 1964 och var det tredje Technology Transfer kontoret i världen och har en rik tradition av innovation och kommersialisering. Några av deras mest välkända spin-off-företag inkluderar Mobileye, Orcam, Collplant, Qlight och Briefcam. Yissums affärspartners spänner över hela världen och inkluderar företag som Novartis, Johnson & Johnson, Merck, Intel, Google, Boston Scientific, ICL och många fler.
Under mötet träffade vi Tamir Huberman, Chief Information Officer, som är deras expert på att lära andra om Israels framgångsrika arbetssätt och modeller.
Ordet Yissum står för applied, tillämpad. De ser sig själva som bron mellan den akademiska världen och näringslivet. De är helägda av universitetet och har väldigt klara IP-ägarskaps regler. Det gör att deras verksamhet blir väldigt mycket enklare. I Israel tror alla att de kan göra allt själva, därför är detta extra viktigt här.
Med sin långa historia inom technology transfer området har de genomgått många förändringar i sin verksamhet. Från början arbetade de mest med licensiering och big pharma, nu arbetar de med vad de kallar TT 4.0. Förutom traditionell technology transfer arbetar de även med utbildning och coachning, acceleratorer och mer med snabba licensieringsaffärer och konsultverksamhet, företag är villiga att betala licens för en forskares know-how. Fokus i verksamheten ligger mycket på långtids industri-akademi samarbeten.
För att lyckas trycker han framförallt på vikten av kommunikation, att folk enkelt ska hitta till dem. De har skapat sitt eget system som de kallar TTM; Technology Transfer Management. De arbetar mycket med sin hemsida och sociala medie-kanaler, speciellt LinkedIn som de använder för att hålla kontakten med experter runt om i världen. De har även byggt om sin hemsida med semantisk sökning så att bolag exempelvis lätt kan hitta experterna inom ett specifikt område. De databaser med publikationer som finns i Sverige är inte lika intressanta för företagen som vill hitta samarbeten, menar Tamir.
Han avslutar med att berätta om deras patent på körsbärstomater med längre hållbarhet. De som säljs i affärerna idag. Man kan inte plantera om fröna i tomaterna utan behöver köpa nya frön för att behålla dess egenskaper och därför är det deras mest inkomstbringande patent de har i sin portfölj.
Israel Innovation Authority, är en oberoende offentligt finansierad byrå, som skapades för att tillhandahålla en mängd praktiska verktyg och finansieringsplattformar som syftar till att effektivt tillgodose de dynamiska och föränderliga behoven i de lokala och internationella innovationsekosystemen. Detta inkluderar företagare i tidigt skede, etablerade företag som utvecklar nya produkter eller tillverkningsprocesser, akademiska grupper som vill få ut sina idéer till marknaden, globala företag som är intresserade av att samarbeta med israelisk teknik, israeliska företag som söker nya marknader utomlands och traditionella industrier och företag som vill integrera innovativ och avancerad tillverkning i sina företag.
Vi träffade Ms. Ruth Friedel, Director of Planning Unit, The International Collaboration Division och Ms. Karina Rubinstein, Business Development.
Några av de framgångsfaktorer som gör att Israel lyckas bra med sitt innovationsarbete är enligt dem:
En trend som de ser är att det finns mer pengar i systemet, men att det är färre som delar på dem. Det innebär färre start-ups men de som får pengar får större summor.
Israel ligger i topp när det gäller forskningsmedel och en stor del kommer ifrån privata aktörer. Israeli Innovation Agency distribuerar inte så stor del av medlen och är försiktiga i sina investeringar. Exempelvis går de in och finansierar i riktigt tidiga skeden när de privata finansiärerna inte är intresserade. De investerar även i innovation för att promota hållbar och inkluderande tillväxt. För att stärka deras innovationsekosystem och uppmuntra fler att bli entreprenörer. Speciella program finns för att uppmuntra exempelvis fler kvinnor och ortodoxa judar.
Reflektioner av Tor Regberg, Stockholms universitet
Det israeliska innovationsekosystemet bygger mycket på samarbeten med näringslivet och alla de globala företag som finns representerade i Israel. En stor del av finansieringen av innovationsstödet kommer från samarbetsavtal. I gengäld får företagen tidig inblick i nya idéer och innovationer och ofta även first right of refusal till eventuella uppfinningar. Företagen fungerar också som testbäddar för de potentiella innovationerna. Företagssamarbetena är väl integrerade i innovationsekosystemet.
Militärtjänstgöringen är starkt bidragande till den entreprenöriella anda och förmåga som finns i landet. Under militärtjänstgöringen (som är minst två år för kvinnor och tre år för män, för många längre tid) innehåller utbildning i projektarbete, projektledning och i viss mån också entreprenöriellt arbetssätt. Militären är förhållandevis informellt organiserad i smågrupper där man tilltalar varandra med förnamn. Efter militärtjänstgöringen startar många företag tillsammans med kamrater man fått under tjänstgöringen. Andra går vidare till universitetsstudier och har då ytterligare möjligheter att bygga på sin tid i militären. Man uppmuntrar till att utveckla innovationer med koppling till det militära och till Israels säkerhet. IP och annat tillfaller då den enskilde individen. Nästan ett slags ”lärarundantag” under militärtiden.
Inriktningen inom innovationssystemet och av start-ups är relativt snävt inriktad. Tidigare har Israel utmärkt sig inom life science men senare är fokus mer på IT, cybersäkerhet, teknik och militära applikationer men även fortfarande life science och lite inom jordbruk.
En annan iakttagelse är att alla vi mötte under resan berättade en gemensam berättelse. Man har ett tydligt nationell fokus, man delar statistik och framgångsberättelser. Här finns den hel del att lära av. Vi som arbetar i innovationssystemet i Sverige skulle kunna bli mycket bättre på att berätta vår gemensamma historia och våra framgångsexempel. Vårt fokus är mycket på att förklara hur vi inom våra respektive organisationer lagt upp innovationsstödet och det framstår nog som rätt så spretigt.
Finansieringen till innovationsprojekt från bl a Israeli Innovation Authority är relativt fokuserad. Man ger större ekonomiskt stöd än vad vi vanligen är vana vid i Sverige. Mer pengar till färre projekt.