Inför vårt omvärldsspaningsmöte i augusti bad vi kommitténs medlemmar spana kring vad som är högst på agendan i deras olika organisationer under hösten och inför planeringen av kommande år?
Med det osäkra politiska läget där vi inte ens vet vem som bestämmer om några veckor, känns det lite som att många håller andan och sitter still i båten. Men behovet av omvärldsspaning är enormt, vad vill Sverige AB på politisk nivå inom innovationsfrågorna?
Impact, samarbeten, missionsorienterat och ny teknik
Kommittén var enig i att om det finns ett nyckelord för innovations-Sverige just nu så är det impact. På Vinnova har de till exempel döpt om sitt strategiska innovationsprogram SIP 2.0 till Impact Innovation. Detta samkoordineras av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Det är en aktörsdriven och långsiktig kraftsamling som ska bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar utveckling. På högskolan i Halmstad ska alla forskningsavdelningar jobba med impact stories. De har dessutom börjat belöna forskare som jobbar med nyttiggörande. För att vara innovationsdrivande så måste vi jobba med nyttiggörande.
Det blir mer och mer viktigt att kunna prata om planerad impact för att få finansiering. Även på EU-nivå, där man utöver SDG:erna även ska inkludera planerad impact i forskningsansökningarna. Vi har en del kvar att göra i Sverige inom detta område och behöver spana på vad som görs på europeisk nivå; vilka verktyg används osv.
Vi behöver också se över terminologin och inte likställa hållbarhet och impact. Vad är till exempel skillnaden mellan ett ”hållbart företag” och ett ”impactföretag”. En spaning i terminologin var att ordet impact har fått en ny betydelse. Tidigare kan impact uppfattats som genomslag eller effekt mer generellt, men att det nu ses mer som ”en positiv, mätbara, samhällsförändring”.
I och med mer komplexa utmaningar och mer avancerad teknik blir vikten av samarbete mellan olika aktörer och över gränser större än någonsin. För att vi ska hitta hållbara lösningar är det avgörande att vi samarbetar. En spaning gällande detta är att samarbeten med lärosäten efterfrågas i allt högre grad än förut. På högskolan i Halmstad ser de en markant ökning på förfrågningarna från näringslivet. Utöver uppdragsforskning kan det också handla om att boka upp möten om 4-8 timmar med en forskare. De har även genomfört en IAI (Intellectual Asset Inventory) med alla forskare på lärosätet för att få en kunskapsdatabas som sedan kan matchas med näringslivets behov.
Fler spaningar:
- Kommittén ser trender som visar att vi vill göra oss mindre beroende av Kina och att många bolag väljer att flytta verksamhet från Kina till baltländerna.
- På Capgemini är det nu ett stort fokus på Immersive tech (AR, VR, Meta). Hur kommer vi att omforma våra arbetsplatser, organisationer och arbetsformer med den nya tekniken.
Det finns fortfarande en stor omognad i tekniken men upplevelsen jämfört med våra teams-möten är överväldigande. Känslan av deltagande och närvaro är betydligt större. Även Capgemini ser ett stort behov av att samarbeta med akademin inom detta fält.
- Det sker stora förändringar på Rädda Barnen just nu. I deras strategiska arbete har de ett antal tematiska områden som de jobbar med. Bland annat en satsning som ska underlätta för barn att gå tillbaka till skolan efter Covid. Detta sker i samarbete med 12 andra civilsamhällesorganisationer med stöd av Vinnova. Detta är ett bra exempel på deras nya arbetssätt som är mer missionsorienterat än tidigare, med väldigt många aktörer för att tillsammans lyckas med omställningen.
- På PRV har de med intresse läst EU-kommissionens förslag till reviderade riktlinjer för ”knowledge valorisation”, dvs riktlinjer för hur man omvandlar kunskap till värde i samhälle och på marknad. Riktlinjerna pekar mot ett värdeskapande i samverkan: Tvärvetenskapligt och mellan olika (all)a typer av aktörer. De pekar också mot att värdet ska skapas för alla de tre p:na – people, planet, profit. Riktlinjerna lyfter fram vikten av strategisk hantering av immateriella tillgångar i denna samverkan, så att projekten blir framgångsrika för alla parter – akademi, näringsliv, offentlig sektor, medborgare…
En tydlig förflyttning är att man inte längre talar om skydd genom immaterialrätt utan att immaterialrätten är ett av flera viktiga verktyg för värdeskapandet.
PRV noterar också att en utredning är tillsatt för att ge förslag på hur statlig forskningsfinansiering ska organiseras. PRV vill lyfta att forskningsfinansiärernas utlysningar borde vara utformade så att de ger incitament för forskarna att tidigt i processen identifiera och prioritera projektets immateriella tillgångar, och ta fram en strategi för hur dessa ska hanteras, inklusive ta beslut om relevanta immaterialrätter.
Ett tredje ämne på agendan är immaterialrättens roll för datadriven innovation. Inte minst sker en hel del policyutveckling nu runt datadelning, som vi följder med intresse.
- Fokus för Digital Life Norway just nu är att köra pilotaktiviteter som ska testas genom deras Innovation Roadmap-projekt, som alla på ett eller annat sätt har som mål att accelerera innovation från akademisk forskning. Pilotaktiviteterna är i sig själva experiment och helt nya sätt att jobba på, men de baserar sig på de erfarenheter och lärdomar från tidigare studier. De har en budget på 25 miljoner NOK till pilotaktiviteterna och de testas på och tillsammans med riktiga forskningsprojekt i hela Norge.