Vilka parter behöver samarbeta för att lösa samhällsproblem? Vilka modeller har gett oväntade och goda effekter? Hur kan nya parter få plats att samskapa lösningar och etablera innovationer?
Interaktionen mellan parterna, eller formerna för samarbetet har stor betydelse för hur bra utfallet blir. Detta är något som vi bör ta i beaktande och som vi kan dela erfarenheter kring.
Hållbarhetsmålen är holistiska. Innovationer som ska lösa SDGerna behöver vara över hela spektret. Om vi kan visa forskare exempel på detta skulle det vara enklare att övertyga dem om vikten av att jobba tillsammans. Vi behöver dra nytta av varandras kunskap, erfarenhet och arbetssätt inom respektive forskningsfält.
På Örebro universitet har de det senaste åren haft en interaktion mellan humsam- och teknikfakulteterna. Specifikt inom AI-området. Teknikområdet kan inte äga dessa frågor utan behöver hjälp med till exempel kundperspektiven. De har även sett till att skapa synergier mellan universitet och näringslivet samt offentlig sektor genom att se till att bjuda in representanter av dessa i uppstartsfasen i projekt. Detta skapar samhörighet, delaktighet som hjälper projektet och varandra framåt.
Att se över hur vi kommunicerar är viktigt för att vi inte ska bli exkluderande när vi jobbar med flera forskningsfält.
På Vinnova har de sett att många nya industrikluster bildas. De ser även att dessa börjar intressera sig för grundforskning. När företagen visar intresse för att vara med och diskutera frågeställningar kring grundforskningen ser de också att forskarna blir mer positiva till att lyssna in näringslivets behov.
En av deltagarna uttrycker också att hen saknar ett forum mellan Vinnova och Tillväxtverket, typ uppskalningsverket. Det är i dagsläget svårt att ta vidare samarbetslösningar som är steget efter innovation men som inte kan gå till en inkubator eller ett företag.
Vinnova jobbar just nu för att få till ett finansieringslandskap för uppskalning. Uppskalning är viktigt för Sverige, men det är svårt att hitta finansiering. Myndighetsmedel får inte gå till uppskalning.
På Social Impact Lab vid Örebro universitet har de ett exempel på hur de arbetar med agenda 2030 på ett praktiskt sätt för att på sikt bidra till samhällsförbättring. Projektet FLUT (Framtidens lärarutbildning) samarbetar nu med studenter, yrkesverksamma och forskare för att främja skolnärvaron och minska antalet avhoppare.
Även på Svenskt Näringsliv ser de vikten av att olika discipliner jobbar tillsammans. Det är av värde både för den enskilde individen och för samhället. Dock ser de att det inte riktigt slagit igenom som metod i Bryssel där arbetet sker mer sektoriellt. Där finns snarare ett teknikfokus än behovsfokus i innovationsarbetet.
Tillsammans med Teknikföretagen och Almega tar nu Svenskt Näringsliv fram en Tjänsteinnovationsagenda som syftar till att lyfta fram detta svenska styrkeområde för att värna, vidareutveckla och bygga långsiktig konkurrenskraft och välfärd kring.
På Linköpings universitet har de ett framgångsrikt samarbete mellan universitetet, arbetsgivarorganisationer och de som stöttar arbetstagaren för att underlätta återgång till arbetet efter sjukskrivning. De har använt sina strategiska partnerskap i detta arbete för att information och forskning ska kunna komma till nytta.
På PRV menar de att vi behöver bli bättre på att premiera öppenhet. När kunskap och information finns digitalt är det enklare att dela med sig och i sin tur enklare att komma på nya idéer. Vi behöver dock vara medvetna och ansvarsfulla och se över cybersäkerhet och integritetsskydd. PRV krokar nu arm med andra myndigheter för att se vilka risker/glapp som de kan överbrygga för att hjälpa innovatörerna.
Vetenskap & Allmänhet märker en ökning av aktörer som hör av sig till dem och vill att de ska ingå i olika projekt. Co-create och samskapande är högt på agendan för många. Men för att detta ska bli riktigt bra skulle det behöva finnas checklistor eller liknande kring vad man ska tänka på när man går in i ett samskapande projekt. Hur ska projektet gå till väga, hur ser processen ut? Vi behöver också lära oss att kommunicera så att alla förstår. Alla parter behöver få något i utbyte.
Vi behöver uppmana en bred norm för att komma framåt och våga testa nya saker. Är vi en bred mix av människor med olika erfarenheter kan vi åstadkomma så mycket mer. Vi bör uppmuntra olikheterna och även gå utanför vår egen komfortzon. Vi kommer inte att uppnå nyskapande samverkan om vi gör på våra traditionella sätt.
På Uppsala universitet arbetar de med en finansieringsform för att främja tidiga samverkansprojekt: Verifiering för samverkan.
Några exempel på lärosätes samverkan är ACCESS-projektet och Fyrklöverns caseråd. I dessa exempel har den gemensamma kompetensen tagits tillvara och öppnat upp för möjligheten att lära av varandra. En utmaning kan vara att få arbetsgivarens godkännande till att dela arbetskraft. Men kommer man runt det har vi mycket att vinna. Det finns enormt mycket kompetens i våra nätverk och den borde nyttjas än mer. Till exempel genom att bjuda in nationella kollegor till egna kontorets erfa-möten för att dela med sig och lyssna in. Har ni en utmaning, hitta andra som löst detta och bjud in dem att berätta. Modern fildelning.
Mariana Mazzucato, författare till flertal böcker och professor vid UCL, menar i sin nya rapport Mission oriented Innovation Policy att ”cross-innovation” är nödvändigt för att vi ska kunna lösa de störa utmaningar som världen stå inför. Men vi behöver även lösa policyfrågorna kring detta. Från EU håll trycks det mer och mer på co-creation. Det är bra, men är inte alltid bäst och risken finns att det i vissa fall blir lite krystat.
Co-creation är nära innovationsupphandling. Vinnova, PRV och upphandlingsmyndigheten krokar nu arm för att skapa en arena för erfarenhetsutbyte i frågan. De har hittills genomfört tre workshops för att kompetensutveckla varandra och målgruppen.
Sammanfattningsvis; samarbeten och samskapande är avgörande för att vi ska kunna lösa de globala utmaningarna. Vi behöver bli bättre på att dela med oss av våra erfarenheter och hitta sätt att göra detta riktigt bra. Vi behöver samarbeta över olika discipliner och ta tillvara på våra respektive kompetenser och olika synsätt. Men hitta ett gemensamt språk eftersom att detta är avgörande för att vi ska förstå varandra och jobba mot gemensamma mål där samtliga får ett utbyte.
Länkar och vidare läsning:
· Tjänsteinnovationsagendan: https://www.almega.se/2014/03/almega-och-teknikforetagens-agenda-for-tjansteinnovation-och-arbete-med-att-etablera-ett-strategiskt-innovationsomrade-sio/
· Tips på samverkansplattform: https://aimday.se/sv/
· Uppsala universitets Verifiering för samverkan: https://www.uuinnovation.uu.se/samarbeta/finansiering/vfs/
· Samsynwiki reder ut begreppen: https://samsynwiki.su.se/wiki/Huvudsida
· The Joint Ways metod-kit: https://www.thejointway.se/