Vad händer från politiskt håll med Innovationsstödsutredning och FOI-propositionen? Hur förändras knowledge-transfer som område och profession? Vad behöver vi agera på från hur andra länder och organisationer agerar?
Många ställer sig frågande till vad som händer med de förslag som togs fram i innovationsstödsutredningen. Tyvärr är nog svaret att det inte kommer att hända något, åtminstone inte innan valet i september 2022. Utredningen ligger i byrålådan och är inte på politikernas agenda just nu. Vad som händer då beror såklart på vilken regering vi får. Det finns indikationer till att oppositionen anser att entreprenörskap inte är något att satsa offentliga medel på. Duktiga entreprenörer löser det själva.
I EU ser vi nu ett fördjupat fokus på Deep Tech. Det satsas mer på detta än på på hela klimatområdet. Det pratas om det i Sverige, men än finns mycket kvar att göra. T.ex. behöver vi ta upp frågan om hur vi ska förhålla oss till Deep Techforskning som inte är i kommersialiseringsfas än. Eftersom det är så långa utvecklingscykler kan det ta många år innan forskningen kan kommersialiseras.
Kompetensförsörjning är också en viktig fråga för Sverige, både inom näringsliv och också inom akademi. Hur kan vi attrahera den bästa kompetensen hit? Vi har låga löner men det finns så mycket annat som vi borde bli bättre på att lyfta.
I höstas presenterade IVA årets FoU-barometer som visar hur företag ser på FoU-investeringsklimatet i Sverige. En av de mest relevanta frågorna som Näringslivet vill satsa på är att stärka samarbetet med landets lärosäten. https://www.iva.se/event/naringslivets-fou-barometer-2021/
Speciellt större företag vill se fler långsiktiga samarbeten med lärosäten. De vill se mer pengar till samverkansforskning och vill ha lägre trösklar för samarbeten. CTO:erna efterfrågar en gemensam målbild för att Sverige ska behålla sin position som innovationsland.
PRV efterlyser en nationell immaterialrättsstrategi och en nationell samling av kompetens i dessa frågor. Sverige behöver steppa upp och se över vilken roll vi vill ta som nation för att driva en positiv utveckling. Både inom SDG:erna men också inom tekniska områden där vi är framstående. Vi kan inte leva på historiken.
I Norge ser de en trend att offentligt kapital går mer till implementering än mot optimering. Precis som i Sverige finns ett stort behov av pengar och kompetens till forskningsprojekten i det absolut tidigaste skedena. Men med deras TTO-system så kan gapet bli ännu större än i Sverige. De ser också ett behov att bygga ramverk för att stötta icke-kommersiella projekt. Forskningen går snabbare än vad policy kring regel och ramverk kan utvecklas.
På Helsingborgs kommun utvecklas innovationsarbetet i snabb takt. Det finns en stark push från ledningen för att få valuta för den ¼ miljard som satsas i kommunens innovationsarbete. Ledningen vill mäta nyttan, men om vi har en ingenjörsmässig syn på innovation där allt ska mätas är risken att spännande saker missas. Att se nyttan med nya innovationer är inte så enkelt, det är ett samspel med användarna. Speciellt inom vård och omsorg. Syntetisering av data med hjälp av AI skulle kunna vara lösningen för att hitta vägar till nya affärsmodeller.
Även inom akademin är det ett stort fokus på mätning. Risken är att vi mäter men sedan inte tar till oss lärdomarna. All data som samlas in skulle kunna användas för att skapa en förståelse som gör att vi kan påverka effekterna. Vi behöver också bli bättre på att påverka beslutsfattarna att sätta nyckeltal som är relevanta för vårt arbete.
Det finns många lösningar som skulle kunna implementeras. Men det är många aspekter som måste stämma överens. Lösningen måste ha en efterfrågan och tajmingen behöver vara rätt. Istället för att förkasta det som inte går att implementera idag borde vi packetera och parkera saker som vi sedan kan ha nytta av. Och genom det undvika projekt-kyrkogården.
Ett långsiktigt hot som vi ser är begränsningen av demokrati i världen och att kapitalismen får ett större utrymme. Det blir för kortsiktigt om kapitalismen får styra själv. Kapitalismen behöver kompassen av demokrati. Vi behöver innovationsmodeller som kompenserar kapitalismen. Många företag lever inte i mer än 10-30 år. Forskningen däremot är van att jobba med långa horisonter. Kanske behöver näringslivet se detta nu. Vad som ger bäst effekt idag kan ge allvarliga efterdyningar längre fram i tiden.
Vi behöver fler Changemakers som kan gå i bräschen. Ashoka och Reach for Change har gjort en kartläggning i Norden och en del av detta arbete är rapporten Health check of the Swedish landscape, här kan du läsa rapporten: https://mb.cision.com/Public/1628/3466731/8fecb0d09feb22f4.pdf
En av de trender som framkom i rapporten var kopplat till gränsöverskridande samarbeten och att alla pratar om det men få får det att hända på riktigt.
Något att bevaka framöver är Karlstads universitet Samhällsnytta AB. En nationell arena för att gemensamt kunna utveckla idéer och nya former för samarbeten som kan bidra till bättre lösningar i samhället. https://www.kau.se/nyheter/ny-nationell-motesplats-att-mota-samhallsutmaningar
En annan spaning är att FUHS just nu går in och investerar i fler bolag än Almi Invest. Hur blir akademins roll i detta?