Månadens spaning handlar om hur drömscenariot för ett sömlöst innovationsstödsystem skulle kunna se ut. Med ett sömlöst innovationsstödsystem menar vi ett system med smidiga övergångar, där aktörer delar en gemensam grund att stå på och en gemensam vokabulär för mer effektiv samverkan mellan organisationer. Men även att ”sömmarna håller” dvs att inga ramlar ur eller har svårt att få stöd. De frågor vår kommitté fick fundera över vid sin spaning var:
-När har vi överlappande behov? Vilka saker borde vi ta tag i gemensamt för att resursoptimera? Vilka saker lyckas vi bättre med när vi gör dem själva och vad skulle vi lyckas bättre med gemensamt?
-Men även vikten av att känna till varandras komptens och möjligheter. Vilka typer av mandat finns i det olika organisationerna för att driva dessa frågor? Vilka är flaskhalsarna? Vad är det som hindrar oss?
Om vi kunde överbrygga flaskhalsarna, vad skulle vi då kunna åstadkomma?
Kortfattat så var kommittén enig i följande punkter för att vi tillsammans ska kunna bygga det mest effektiva och sömlösa innovationsekosystemet:
· Kontinuerliga träffar/jobba ihop
· Skapa relationer för att bygga tillit
· Inga fler kartläggningar
· Gemensamma målsättningar
SISP, FUHS, S3-piloten och vi på SNITTS har sedan 2020 en gemensam grundläggande workshop vars främsta syfte är att ge nya i systemet en gemensam grund och förståelse för andra organisationer i innovationsvärdekedjan. Tanken med denna är att om vi lär känna varandra så bidrar vi till ett mer sömlöst system. Även fler organisationer skulle kunna involveras i detta samarbete, till exempel Ihubs. Vinnova har sedan förra året ett regeringsuppdrag att ytterligare stärka innovationsstödsystemet och är mycket positiva till att intresseorganisationerna som representerar olika grenar i det akademinära innovationsstödsystemet nu har börjat konkretisera sitt samarbete än mer.
PRV jobbar med att kunskapshöja i frågor som rör immateriella rättigheter. De menar att vi, för att skapa ett mer sömlöst system, behöver bli bättre på att förstå både varandras men även forskarnas behov och mål. Just nu är många olika parter på väg åt samma håll, och känner vi till detta kan vi arbeta tillsammans.
Även om det finns en styrka i specialistorganisationer behöver vi samverka mellan organisationsgränserna för att lösa de utmaningar vi står inför. I dagsläget finns det stora skillnader i grundsyn och vokabulär mellan de olika organisationerna i värdekedjan. Om vi ska nå ett sömlöst innovationsstödsystem behöver vi, kontinuerligt träffas, prata med varandra och lägga tid på att bygga relationer. Vi behöver jobba praktiskt tillsammans och skapa tillit för att våga dela med oss av vår kunskap och expertis. Vi behöver skapa en bild av att våra organisationer inte överlappar utan kompletterar varandra.
Vi behöver träffas kontinuerligt och workshoppa! Detta kan vara en flaskhals då dessa möten bör ske relativt ofta och ingen har ansvaret för att facilitera.
Ett sätt att jobba mer tillsammans är att sätta gemensamma, praktiska mål för hela systemet och sedan se över varje aktörs kompetens och ansvar så att vi gemensamt når dessa mål.
Kommittén var enig i att vi inte vill ha fler kartläggningar eller pappersprodukter, de blir inaktuella för snabbt. Vi behöver istället lära känna varandra på riktigt. Dock kan en kontinuerlig utvärdering av systemet vara bra;
· vad är vår roll
· hur ser våra kontaktytor ut
· hur ska överlämningen ske
· vilka nya metoder och verktyg används
Får vi till kontinuerliga erfarenhetsutbytesträffar kring detta skulle förståelsen för andra aktörer öka och vi får en tydlighet i vilka vi är och hur vi kan bli bättre på att skapa impact gemensamt. Peer-learning och erfarenhetsutbyte är enormt värdefullt. Vi behöver hela tiden påminna oss om att vi lever i en föränderlig värld. Genom erfarenhetsutbyte kan vi också utveckla det som funkar istället för att hitta på nytt.
Pandemin har gjort Sverige mindre och vi ser en ökning av samverkan mellan lärosäten. Detta vill vi bygga vidare på så att vi kan se hela det akademinära innovationsstödsystemet som en nationell kompetenspool. Lokal kontext är ändå viktig att behålla, men att vi ska kunna nyttja stöd från hela landet.
I en rapport som Digital Life Norway tagit fram är många frågor som rör ett sömlöst innovationssystem belyst. Från ett norskt perspektiv – men baserat på internationell benchmarking och därför ganska gällande även generellt. Specifikt gäller det de första 8-10 sidorna: https://www.digitallifenorway.org/news/2021.12.05---3290-to-be-report---final.pdf
En annan spaning är att Sverige inte engagerar sig speciellt mycket i strukturer för EU-finansiering. Ett exempel på detta: https://www.samhällsentreprenörskap.com/var-finns-sveriges-politiska-engagemang-for-den-sociala-ekonomin/
Boktips: Boken är skriven av en forskare och ska vara bra för att skapa en förståelse för vad som händer i komplexa system - vilket innovationsstödsystemet nog kan anses som.
https://www.adlibris.com/se/bok/komplexitet-enklare-navigerat-battre-hanterat---sa-driver-du-utveckling-i-komplexa-system-9789179651305
Avslutningsvis, Vi behöver inte fler analyser och kartläggningar. Vi har en ganska bra bild och känner till ganska mycket – nu behöver vi träffas och börja göra!